Nästa vecka reser vi till alperna för att åka skidor. Den här gången testar vi Italien. Flyg från Umeå, hyrbil från Milano. Lägenhet vid liften och alpby runt hörnet. Jag längtar till italiensk mat på 3000 meters höjd,  carvingsvängar och kortspel i långkalsonger. Lars studerar liftsystem och ser fram emot en dagsutflykt till Zermatt. Tonårssonen vill helst stanna hemma och säger sig inte gilla slalomåkning. Att bli brun på höga höjder är tonårsdotterns största drivkraft.
Så här ser det ut när familjen Andrén ska ut och resa. Åsikter och förväntingar spretar åt olika håll. Graden av entusiasm är skiftande.
Det som alltid händer, när vi låser ytterdörren och ger oss iväg, är att en magisk känsla av närvaro infinner sig. Stämningen är god och tonåringarna ler.
Spretiga åsikter landar i gemensamma upplevelser, för mig är det en del av resandets guldkorn.

/Anna