människan i sätet bredvid

ous1esmjkc
Det är med blandade känslor jag åker tåg, när det gäller att samtala med den okände personen bredvid. Det är enkelt att ta på hörlurar och signalera att samtal med nya människor inte är prioriterat.

Igår åkte jag SJ snabbtåg mellan Umeå-Övik. Reflexmässigt åkte mina hörlurarna på,  men damen bredvid pratade med mig ändå. Jag tog av lurarna och ett samtal påbörjades.
Efter 45 minuter var vi framme vid vår destination. På den tiden hade vi hunnit prata om damens hjärttransplantation, om våra gemensamma lägenhetsdrömmar och vad som är signifikant för damerna på östermalm. Det var på riktigt vi önskade varandra God Jul och gick åt skilda håll vid Öviks centralstation.
Jag tror inte att jag kommer att träffa henne igen, även om vi skämtade om att ta ett glas vin på Bondegatan i Stockholm. Samtalet gav guldkant på min dag. Ofta behövs det inte mer, än möten med nya människor. Det kan vara några snabba ord över fruktdisken på ICA, eller en kort dialog vid sopsorteringen. Jag antar att behovet ser olika ut för alla människor, men det är ju synnerligen korkat att inte öppna upp för konversation när man vet att det tillför guldkant och energi. Note to myself.

Hur gör du? När pratade du med en okänd människa senast?

Annonser

En tanke på “människan i sätet bredvid

  1. Tåg är en utmärkt plats för nya bekantskaper! Om nu inte alla sitter försjunkna i sina mobiltelefoner, så kan det uppstå oväntade och stimulerande möten. Jag åker tåg ofta och älskar det! Allt kan hända om Du inte har någonting emot det!!!!!!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s