att lära av en 100-åring

9ml7mmr8t5
Vad säger forskning om framgångsfaktorer för att uppnå en ålder av 100 år? Finns det beteenden som vi  borde göra mer av? Eller mindre av?
Efter sökning på nätet hittar jag en studie gjord på Göteborgs universitet. Där har forskare följt 855 män, alla födda 1913.
10 stycken (1,1 procent) av männen blev 100 år. Det som var gemensamt för dessa män (samt de som uppnådde en ålder av 90 år) var att ingen rökte tobak, alla var väl orienterade i tid och rum, alla använde hörapparat, alla var slanka och alla hade god hållning. Alla tio använde rullator. Flertalet av dem använde glasögon och kunde läsa böcker och se på TV. De hade alla en måttlig konsumtion av kaffe. De hade god hälsa och var relativt välbetalda vid 50-årsålder. Samtliga hade också en mamma som hade levt länge.
Av de listade framgångsfaktorerna kan vi se att de mesta kan vi påverka själva. Vi behöver leva ett aktivt liv, med goda hälsovanor.

Jag läser vidare på nätet, där några 100-åringar låtit sig intervjuas. Carl-Adolf från Gävle gör armhävningar varje dag och tipsar om att fokusera på en sund kropp.
Dagny 102 år, tror att hennes goda kostvanor har varit till fördel. Hon lagar gärna maten själv och bestämmer hur stor mängd mat hon lastar på. Utöver det säger Dagny att ett gott skratt förlänger livet, och att man behöver man ha lite roligt ibland och träffa andra människor, läsa böcker, lösa korsord eller köpa nya kläder. Hon slutar med att konstatera: ”Strunta i att åren går. Lev i nuet och var inte rädd för tekniska framsteg. Var dag har ju nog av sin egen plåga och det mesta ordnar sig till sist om man bara inte ger upp.
Mila från Rinkeby berättar att den största anledningen till att hon har nått sin ålder, förmodligen är att hon varit optimistisk och inte ägnat sig åt negativa reflektioner. Hon berättar också att hon har gnetat på och inte letat efter uppmuntran eller belöningar.
Jag tror att vi har mycket att lära, från såna som Dagny, Carl-Adolf och Mila.

Annonser

One thought on “att lära av en 100-åring

  1. Hej Anna
    Din text får mig att tänka på den mentala hälsan. De som lever länge har varit på många begravningar, många av oss saknar skydd för sådana händelser och många av oss som drabbas hårt och dör i förtid.
    Jag själv har tänkt tanken om min fru går bort före mig, mitt inre reagerar starkt och de som något lindrar är tanken på att jag fortfarande är pappa och morfar och att jag aldrig får svika den rollen!
    Vi är alla vår egen lycka’s smed och vårt eget sunda förnuft, vår vägvisare!
    Kram//Stellan

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s